FNs ekonomi

FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del.

Obligatoriskt är

• bidrag till FN:s reguljära budget
• fredsbevarande operationer
• de tillfälliga krigsförbrytartribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda.

Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländer och från olika typer av insamlingsverksamhet som enskilda organ, program och även frivilligorganisationer bedriver. TIll exempel driver FN-förbundet kampanjer för insamling till FN:s verksamhet.

Vad kostar FN?

Enligt en beräkning gjord av organisationen Global Policy Forum uppgår kostnaden för hela FN:s verksamhet årligen till ungefär 27 miljarder dollar, eller ungefär 4 dollar per invånare.

Då den obligatoriska delen av FN:s budget uppgår till cirka 10,5 miljarder dollar innebär det att nästan två tredjedelar kostnaderna måste täckas av frivilliga bidrag. Till det som måste täckas helt av frivilliga bidrag hör kostnaderna för FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s barnfond UNICEF.

Finansiell kris

FN har länge brottats med ekonomiska problem. Många medlemsländer betalar inte sina avgifter fullt ut samtidigt som många skurit ned på sina bidrag till FN:s frivilliga fonder. Den 31 maj 2009 uppgick medlemsländernas totala skuld till FN:s obligatoriska budget till 3,3 miljarder dollar. Den absolut största delen av skulden är koncentrerad till ett fåtal länder, däribland USA som ensamt stod för drygt hälften av denna skuld.

Alternativ finansiering

Många förslag till reformering av FN har handlat om att hitta alternativ för finansiering av organisationen. Förslagen har innefattat införandet av olika typer av globala skatter på bland annat valutatransaktioner, miljön och vapenhandel till att FN ska öppna sig mer för privat finansiering. Inga förslag har dock hittills antagits. Däremot har en viktig del i FN:s reformpaket handlat om att effektivisera organisationens resursanvändning.

Bidrag efter förmåga

Länderna betalar enligt en bidragsskala som generalförsamlingen fastställt. Skalan är baserad på ländernas förmåga att betala. De minst utvecklade länderna ska aldrig betala mer än 0,01 procent. USA ska betala mest 22 procent av FN:s reguljära budget eller ca 924 miljoner dollar för bienniet 2008-2009. Sverige ska betala ca 1 procent.

FN:s reguljära budget

Vartannat år sammanställer FN-sekretariatet de beräknade kostnaderna för FN:s ordinarie verksamhet i en tvåårsbudget. Budgetförslaget bereds i olika kommittéer och läggs fram i generalförsamlingen för diskussion och beslut. Budgeten ska antas med två tredjedelars majoritet. För bienniet 2008-2009 är summan fastställd till 4,17 miljarder US dollar.

Vad används pengarna till?

Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för de fem huvudorganen, FN-kontoren i Genève, Nairobi, Wien de fem regionala ekonomiska kommissionerna, i dagsläget ett trettiotal politiska missioner samt FN:s regionala informationscentra.

Till detta kommer bidrag till FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s miljöprogram UNEP. Kostnaderna omfattar bland annat löner till de anställda, resor för tjänstemän, kostnader för lokaler, el och vatten, konferens- och mötesservice som tolkning, översättning och tryckning av dokument.

Finansieringen av katastrofhjälpen och underorganens utvecklingsbistånd ligger utanför den ordinarie budgeten.

FN:s budget för fredsbevarande operationer

Kostnaderna för fredsbevarande operationer är ett kollektivt ansvar för FN:s medlemsstater och ska fördelas enligt en bidragsskala som bygger på principen betala efter förmåga.

Liksom betalningar till den reguljära budgeten handlar det om obligatoriska bidrag. De fem ständiga medlemmarna i säkerhetsrådet (Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA) har ett särskilt ansvar och ska stå för merparten av kostnaderna. Samtidigt hör dessa länder till dem som är skyldiga mest på fredskontot, vilket antyder problemen FN har när det gäller finansieringen av de fredsbevarande operationerna. En oberoende panel har i den så kallade Brahimirapporten föreslagit att kostnaderna i framtiden bör läggas in under FN:s reguljära budget, som då utökas.

Säkerhetsrådet beslutar vilka fredsbevarande operationer som ska upprättas.
Generalförsamlingen beslutar om budgeten för varje enskild fredsbevarande operation och hur kostnaden ska fördelas på medlemsländerna. Om medlemsländerna inte betalar in bidragen, kan heller inte FN ersätta de truppbidragande länderna för deras kostnader.

FN:s budget för Internationella krigsförbrytartribunaler

Internationella krigsförbrytartribunaler har instiftats för att åtala personer ansvariga för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i före detta. Jugoslavien och Rwanda.

I resolutionerna som inrättade tribunalerna står det angående finansieringen att FN uppmanar stater, mellanstatliga organisationer och ickestatliga organisationer att bidra med direkta medel eller i annan form, till exempel utrustning. En viss del av kostnaderna ska dock täckas av obligatoriska bidrag från FN:s medlemsländer enligt de principer som gäller för den reguljära budgeten samt budgeten för fredsbevarande operationer.

Svenska FN-förbundet behöver dig!

Svenska FN-förbundet verkar för att mänskliga rättigheter respekteras, krig förebyggs och millenniemålen förverkligas. Vi följer FN:s arbete och sprider kunskapen vidare till lokala FN-föreningar, skolor och den svenska allmänheten.

FN:s officiella webbplats hittar du på www.un.org.

Ge en gåva

Alla bidrag behövs!

Stöd Svenska FN-förbundets arbete genom att skänka pengar till våra kampanjer.

Du kan också sätta in pengar på PG 90 00 79-5 eller BG 900-0795. Ange Röj-en-mina, Skolmat blir kunskap eller något annat av våra aktuella projekt